Att tänka på

Viktigt att tänka på som ledare:

I projektet vill vi inspirera till samtal som delvis kanske rör sig utanför vad vi är vana att prata om. Ett tryggt sammanhang är en förutsättning för bra samtal. En välkomnande miljö där gruppen känner sig hemma gör det lättare att slappna av och prata, så välj rätt plats om ni har möjlighet att välja.

Gruppindelning:

Små grupper är bra när man ska samtala och blandade grupper ger fler perspektiv. Men om du har ungdomar som vill dela upp sig i tjej- och killgrupper förespråkar vi att ni har minst tre grupper: Killgrupp, tjejgrupp och öppen grupp. Då finns det plats för dem som vill prata i en blandad grupp och för dem som inte identifierar sig som tjej eller kille.

Bra att vara överens om inför samtalet:

  • Alla ska få möjlighet att prata men ingen måste.
  • Det är viktigt med respekt för varandras olika tankar och åsikter.
  • Vi låter alla tala till punkt.
  • Det är okej att ”provtänka” och att ändra sig.
  • Det som sagts i förtroende stannar i gruppen.

Dessa punkter har vi samlat i en nedladdningsbar bordsryttare.

Material:

Läs igenom materialet innan ni använder det och pröva det gärna i ledargruppen. Titta på filmer eller intervjuer som ni ska använda. Välj det material som passar till den grupp unga ni har och de åldrar som de är i. Vi gör inga åldersindelningar i våra material eftersom det beror på vilka som finns i gruppen och vilka erfarenheter de har. Ungdomar har ofta fler och/eller andra erfarenheter än vuxna när det gäller dessa frågor.

Ledarens roll:

Er roll som ledare är att få deltagarna att prata och att se till så att samtalet fördelas bra och inte skadar eller kränker någon.

Det är bra att som ledare inte vara för snabb med att säga vad man själv tycker eller känner, utan ha ett öppet och generöst samtal där de unga känner att det är okej att säga även det som man vanligtvis inte pratar om.

”Om jag vill lyckas med att föra en människa mot ett bestämt mål måste jag först finna henne där hon är och börja just där. Den som inte kan det lurar sig själv när hon tror att hon kan hjälpa andra.”

– Sören Kierkegaard

Det kan hända att ni får höra sådant som är väldigt främmande för er och sådant som gör att ni känner er ställda. Det är viktigt att ta det med ett lugn. Det är också viktigt att inte direkt ifrågasätta, även om ni själva skulle tycka ett något är helt fel. Det kan tysta den som har något svårt att säga. De tänker kanske att ni inte tål att höra det som de bär på eller att ni kommer att döma ut dem. Det kan också tvinga in någon i ett hörn som de känner att de måste försvara.

När vi människor möter någon som talar om för oss att vi gör fel eller att något hos oss inte är bra, går vi ofta in i försvar och förstärker argumenten, även om vi kanske innerst inne anar att det inte är så bra. Det är viktigt att tänka på det i samtalen med unga. För att en förändring i livet ska ske behöver den börja inifrån.

Var ärliga och öppna i samtalen med ungdomarna, men blotta inte er själva och säg inte mer än ni vill och är bekväma med. Det ni säger ska hjälpa dem att reflektera över sina egna liv, inte över era.

När ni visar intresse för någon, lyssnar och finns kvar när det är svårt, skapas förtroende. Ett förtroende som kan hjälpa unga människor att hitta ett sunt förhållningssätt till det som de möter i livet och ska förhålla sig till. Samtal kan vara ett sätt att förebygga beroende.

– Vad gör jag om någon är inne i ett beroende?

Om du träffar någon som är inne i ett beroende är det viktigt att du hjälper hen att få professionell hjälp.

Som ledare eller vän ska du inte ta på dig den rollen. Men du kan finnas som stöd och medmänniska i den processen som ofta kan vara tuff och man behöver människor som stöttar. Vart man kan vända sig för att få hjälp hittar du under fliken Hjälp

Tystnadsplikt och anmälningsskyldighet

De som jobbar med att möta unga i samtal, t ex kuratorer, psykologer, skolvårdspersonal, diakoner och pastorer/präster, har oftast tystnadsplikt. Kopplat till vissa tjänster som berör barn och unga finns också en anmälningsskyldighet om man misstänker att något barn far illa. För dem som i sitt privatliv eller i ett ideellt engagemang misstänker att ett barn far illa så finns rekommendationer:

”Alla rekommenderas att anmäla misstankar om att barn far illa till socialtjänsten. Anställda på vissa myndigheter och i vissa verksamheter som berör barn och unga (skola, hälso- och sjukvård och tandvård till exempel) är skyldiga enligt lag att genast anmäla om de i sitt arbete misstänker att ett barn far illa.” Socialstyrelsen
(2018-11-05)

För dig som vill läsa och lära mer om att samtala med unga:

Boktips! Du behövs som vuxen av Petter Iwarsson, socialpedagog med vidareutbildning inom handledning, familjebehandling och barn- och ungdomspsykoterapi.

Motiverande Samtal, MI (motivational interviewing), är en metod som används i många sammanhang där det finns behov av förändring i framför allt livsstilrelaterade frågor.